Jump to content

Àwọn èdè Angas

Lát'ọwọ́ Wikipedia, ìwé ìmọ̀ ọ̀fẹ́

 

Èdè Angas ni :[1]

Angas
  • Pan cluster

Àkíyèsí wá pé nínú àwọn orúkọ èdè yìí, Àkọtọ́ wá fún oe tí ó dúró fún mid central vowel ə, èyí tó jẹ́ pé lọ́dọ̀ àwọn onísìn ni Alàgbà E. Sirlingerni agbègbè Shendam ni ọdún  1930 ni wọ́n ṣe Àkọtọ́ bẹẹ̀.[1][2][3]

Èdè Angas yàtọ̀ sí àwọn èdè  tí ó wà ní ìwọ̀ oòrùn Chad nítorí kò ní Ẹ̀ka èdè tàbí mofọ́lọ́jì tí ó nira.[4]

Onírúurú ni Ede Ywom Ywom jẹ́.[5]

Àwọn àbùdá fonọ́lọ́jì tí ó  jọ mọ Èdè Chad ni àwọn ohun wọ̀nyí:[1]

  • àwọn Fáwẹ́lì  i, ɨ, u, ɛ, ɔ, a
  • ìró ohun mẹ́ta

Orúkọ àti àwọn Àgbègbè

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Ní ìsàlẹ̀ ni àtòpò àwọn Orúkọ Èdè Angas, eye àti àgbègbè tí a ti lè bá wọn pàdé gẹ́gẹ́ bí Blench (2019) tí sọ.[6]

Language Cluster Dialects Alternate spellings Own name for language Endonym(s) Other names (location-based) Other names for language Exonym(s) Speakers Location(s) Notes
Miship Longmaar, Jiɓaam Ship, Chip, Cip 10,127 (Ames 1934), 6,000 (SIL) Plateau State, Mangu and Shendam LGAs
Cakfem–Mushere cluster Cakfem–Mushere
Cakfem Cakfem–Mushere Jajura Chakfem, Chokfem 5,000 (SIL) Plateau State, Mangu LGA
Mushere Cakfem–Mushere Mushere is sharply divided into two dialects, plus Kadim spoken in a single village Mushere About 13 villages Plateau State, Mangu LGA
Ngas Hill and Plain Nngas Ngas Kerang 55,250 (1952 W&B) Plateau State, Pankshin, Kanam and Langtang LGAs
Ywom Yiwom Gerkanci, Gurka Gerkawa 2,520 (Ames 1934); 8,000 (1973 SIL) Plateau State, Shendam and Langtang LGAs
Jorto 4,876 (1934 Ames) Plateau State, Shendam LGA, at Dokan Kasuwa Spurious language? (No data)
Koenoem Kanam 1,898 (1934 Ames); 3,000 (SIL) Plateau State, Shendam LGA
Kofa Locally said to be a separate language; linguistic status uncertain Kota Adamawa State, Song LGA, north of Belel road a Chadic language of the Bura group
Tel Teel, Tehl Baltap, Montoil, Montol 13,386 (1934 Ames); 20,000 (1973 SIL) Plateau State, Shendam LGA
Mwaghavul cluster Mwaghavul
Mwaghavul Mwaghavul Mwahavul Sura Sura 20,000 (1952 W&B); 40,000 (1973 SIL); current informal estimates suggest around 200,000 speakers Plateau State, Barkin Ladi and Mangu LGAs
Mupun Mwaghavul Mapan
Takas Mwaghavul Toos
Pan cluster Pan Kofyar 72,946 (1963) Plateau State, Shendam, Mangu and Lafia LGAs
Mernyang Pan Larr/Lardang and Mikiet are said to be 'offsets' of Mirriam 16,739 (1963) Plateau State, Shendam LGA
Doemak Pan Dәmak, Dimmuk Kofyar Kwong Plateau State, Shendam LGA
Tèŋ Pan Teng Plateau State, Qaʼan Pan LGA no data
Kwagallak Pan Nteng (Jasikit)? no data Kwaʼalang Kwalla, Kwolla 25,403 (1963) Plateau State, Shendam LGA
Bwol Pan Bwal, Mbol 3,853 (1963) Nasarawa State, Lafia LGA
Gworam Pan Giverom, Goram 3,055 (1952) Nasarawa State, Lafia LGA
Jipal Pan Jepel, Jepal, Jibyal Plateau State, Mangu LGA
Shindai Pan Plateau State, Qaʼan Pan LGA, Namu District no data
Goemai Goemaic Ankwai, Ankwe 13,507 in Shendam (1934 Ames); 80,000 (1973 SIL) Nasarawa State, Shendam, Awe and Lafia LGAs
Tal Talic 6 dialects recognised, although all are mutually intelligible Amtul [=Hampul] Kwabzak 9,210 (1934 Ames); 10,000 (1973 SIL); 26,000 (2014 estimate). Live in 52 settlements Plateau State, Pankshin LGA
Pyapung Talic Piapun, Pyapun 5,167 [including a 'few hundred Tal speakers' (Ames 1934); 10,000 (RMB est. 2016) Plateau State, Shendam LGA

Àwọn Ìtọ́kasí

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]
  1. 1 2 3 4 Blench, Roger. 2017. Current research on the A3 West Chadic languages.
  2. Sirlinger, Father E. 1937. Dictionary of the Goemai Language. Prefecture Apostolic of Jos. Typescript.
  3. Sirlinger, Father E. 1942. A grammar of the Goemai Language. Prefecture Apostolic of Jos. Typescript.
  4. Blench, Roger. 2021. The erosion of number marking in West Chadic Roger Blench. WOCAL, Leiden.
  5. Blench, Roger. 2021. West Chadic classification 2021[Ìjápọ̀ tí kò ṣiṣẹ́ mọ́]. Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.
  6. Blench, Roger (2019). An Atlas of Nigerian Languages (4th ed.). Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.

Àdàkọ:CC-notice

Àdàkọ:West Chadic languages

Awọn eniyan akọkọ ti o sọ Chadic ni Nigeria