Jump to content

Henry Ainley

Lát'ọwọ́ Wikipedia, ìwé ìmọ̀ ọ̀fẹ́
Henry Ainley
Young white man in mediaeval costume
In Paolo and Francesca, 1902
Ọjọ́ìbíHenry Hinchliffe Ainley
(1879-08-21)21 Oṣù Kẹjọ 1879
Morley, West Yorkshire, England
Aláìsí31 October 1945(1945-10-31) (ọmọ ọdún 66)
London, England
Ìgbà iṣẹ́1900–1936
Olólùfẹ́
  • Suzanne Sheldon
  • Elaine Fearon
  • Bettina Riddle, later Baroness von Hutten zum Stolzenberg
Àwọn ọmọAt least 6, including Richard and Anthony

Henry Hinchliffe Ainley (Ọjọ kokanlelogun oṣù kẹjọ ọdún 1879 - ọjọ kọkan lelọgbon Oṣu Kẹwa ọdún 1945) jẹ oṣere Gẹẹsi kan.

Igbesi aye ati iṣẹ

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Awọn ọdun akọkọ

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Ainley ni a bi ni Morley, nitosi Leeds, ni ọjọ kokanlelogun Oṣu Kẹjọ ọdun 1879, ọmọ kanṣoṣo ati akọbi Richard Ainley (1851–1919), oṣiṣẹ asọ, ati iyawo rẹ, Ada née Hinchliffe (1850–1928). Lẹhin ẹkọ ni ile-iwe ile ijọsin ti St Peter's, Morley, Ainley di Akọ̀wé banki ni Sheffield, níbití o ti kópa nínú àwọn ere magbowo. [1] Nígbàtí oluṣakoso oṣere George Alexander wa lóri irin-ajo ni ọdun 1899 ni ere HA Jones Awọn Masqueraders, Ainley gba igbaniláàye rẹ lati “rin” ( han bi afikun ti kii sọrọ). O ṣe ibẹrẹ ipele ọjọgbọn rẹ ni ile-iṣẹ FR Benson gẹgẹbi òjíṣẹ́ ni Macbeth . [2] O wa pẹlu Benson fun ọdún méjì, ti o ṣe ayẹyẹ London rẹ ni Lyceum Theatre gẹ́gẹ́bí Duke ti Gloster si ọba Benson ni Henry V, nínú simẹnti ti o tun ṣe àfihàn Constance Benson, Leslie Faber, Harcourt Williams, Charles Doran ati Oscar Asche . [3] [4]

Ni 1902 Alexander ri Ainley ni Benson ká gbóògì ti The Merchant ti Venice ati ki o lowosi rẹ fun awọn ewe asiwaju ipa ti Paolo ni Stephen Phillips 's Paolo ati Francesca ni St James ká Theatre ; yi propelled u lati stardom.

Awọn ipa Shakespearean

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Lẹhin awọn ipa akọkọ Shakespeare Ainley pada si ipò lati ṣere ni Grand Theatre. [5] Awọn ipa nigbamii pẹlu Oliver Cromwell, Mark Antony ni Julius Caesar ati Macbeth funrararẹ. O ṣe Malvolio (1912) ati Leontes labẹ ìtọ́sọ́nà ti Granville-Barker ati ṣe àfihàn Hamlet ni ọ̀pọlọpọ igba, pẹlu iṣelọpọ 1930 ti o yan fun Iṣe Aṣẹ Royal kan. [6]

John Gielgud ṣe àkíyèsí Ainley ni ọlá giga o si mu ìpinnu pipẹ lati ṣe pẹlu rẹ nigbati Gielgud ṣere Iago ni idakeji Ainley's Othello ni igbohunsafefe BBC Radio 1932 kan. [7] Ṣugbọn o ṣàpèjúwe Ainley's Prospero gẹgẹbi “ajalu”, [8] kikọ ninu Iwe iroyin Sunday ni ọdun 1996.

Fáìlì:Eileen Sharp Gauguin.jpg
Iyaworan gbangba ti n ṣafihan Ainley ati Eileen Sharp ni ipilẹṣẹ 1925 atilẹba ti Oṣupa ati Sixpence .

Ainley ṣe Robert Waring ni The Shulamite ni Savoy Theatre ni London ni 1906. [9] O ṣe Joseph Quinney ni Quinneys lori ipele ni ọdun 1915 ati lori fiimu ni ọdun 1919 . O farahan ni AA Milne 's The Dover Road idakeji Athene Seyler ni 1922 ati bi Bishop ti Chelsea ni Bernard Shaw's Ngba Igbeyawo ni Haymarket Theatre . Ni ọdun 1929, o ṣe James Fraser ni St. O tun ṣe irawọ ni ipele àti àwọn iṣelọpọ redio ti James Elroy Flecker 's Hassan .

Lẹhin awọn iṣẹlẹ

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Ni ọdun 1921, Ainley di ọmọ ẹgbẹ igbimọ ti Royal Academy of Dramatic Arts o si ṣiṣẹ gẹgẹbi alága rẹ lati 1931 si 1933. [10]

Ni ọdun 1932, Ainley jẹ apakan ti igbiyanju lati fipamọ ile-itage Sadler's Wells ti gbese. Gẹgẹbi ijabọ kan ninu The Times dated 15 March 1932, Ainley kà Sadler's Wells stalwart Samuel Phelps ni "oṣere nla julọ" ati Sir Johnston Forbes-Robertson "ti o tobi julọ ti Hamlets". [11]

Igbesi aye ara ẹni

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

O ti ni iyawo ni igba mẹta - si Susanne Sheldon, Elaine Fearon ati onkọwe Bettina Riddle, ti a mọ ni Baroness von Hutten zum Stolzenberg. [12] O ni ọ̀pọlọpọ awọn ọmọ (biotile jẹpe awọn iwe-ipamọ ti a tẹ̀jáde ni The Times ati The Stage ko ni ibamu si àwon nọmba to pe) eyiti o pẹlu awọn oṣere Henry T. Ainley, Richard Ainley, Anthony Ainley ati Patsy Ainley. O tun jẹ baba Henrietta Riddle ti o ṣe adehun ni ṣoki si Alistair Cooke ni ọdun 1932.

Awọn iwé akojisẹ̀ mẹdogun ni ohun-ini ti opo Laurence Olivier Joan Plowright daba pe Ainley le ti ni ibatan ibalopọ pẹlu oṣere ọdọ ni ipari awọn ọdun 1930. Awọn lẹta naa - sọ nipasẹ onkọwe itan-akọọlẹ Olivier Terry Coleman lati jẹ ilopọ ni gbangba ni àkóónú - daba pe Ainley nifẹ si Olivier, paapaa ti, bi diẹ ninu awọn ọmọ ẹgbẹ ti idile Olivier ṣe tẹnumọ, paapaa ọmọ oṣere Tarquin Olivier, rilara naa ko ni atunṣe. [13]

Henry Ainley ṣe awọn igbasilẹ fun Ile-iṣẹ Gramophone nipasẹ ọna acoustic, ati tun nigba mii fun ile-iṣẹ kanna (gẹgẹbi Ohun Olukọni Rẹ ) nipasẹ awọn igbasilẹ itanna. Awọn acoustics akọkọ jẹ bi atẹle:

  • 1456 Ọjọ naa (Chappell) (Ho1100/B393) 10"
  • 1457 The Kaiser ati Ọlọrun (Irora). Ọdun 1915. 10"
  • B393 Awọn idiyele ti Brigade Light ( Tennyson ). 10"
  • C490 Idi ti Britain wa ni Ogun. (pẹlu GILBERT, orin isuna John Bull)
  • D177 Carillon 'Chantez, Belges, Chantez!' (Kọrin, Belgians, kọrin!) Ewi nipasẹ Emile Cammaerts, ikede pẹlu orin orchestral ti Edward Elgar kọ. (ẹgbẹ meji) 12 ". Ọdun 1915.

Eré agbelewo ti a ti yan

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]
  • O duro lati ṣẹgun (1914)
  • Ti a npe ni Pada (1914)
  • Lafenda Didun (1915)
  • Ẹwọn ti Zenda (1915)
  • Fígbin Afẹ́fẹ́ (1916)
  • Igbeyawo ti William Ashe (1916)
  • Manxman (1917)
  • Quinneys (1919)
  • Kọ Ile Rẹ (1920)
  • Ọmọ-alade ati Alagbe (1921)
  • Royal Oak (1923)
  • Iyaafin Fraser akọkọ (1932)
  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography#Oxford_Dictionary_of_National_Biography
  2. https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ainley#cite_ref-2
  3. https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ainley#cite_ref-ww_3-0
  4. https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ainley#cite_ref-4
  5. https://web.archive.org/web/20051025231322/http://www.leodis.org/discovery/discovery.asp?pageno=&page=2003218_251720608&topic=2003219_253704250&subsection=2003625_136486233
  6. https://web.archive.org/web/20150621020359/http://shakespeare.emory.edu/actordisplay.cfm?actorid=1
  7. https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ainley#cite_ref-7
  8. Gielgud, John (17 March 1996). "Their exits, and their entrances". The Sunday Times.
  9. .https://books.google.com/books?id=o5JWAgAAQBAJ&pg=PA295
  10. https://web.archive.org/web/20080626084609/http://www.rada.org/pdf/qu13-16.pdf
  11. "Fate of Sadler's Wells". The Times. 15 March 2002.
  12. https://www.newspapers.com/clip/6869731/baron_von_hutten_divorces_bettina/
  13. https://archive.org/details/olivier00cole
  • Who's Who in the Theatre. London: Sir Isaac Pitman and Sons. 1939.