Henry Ainley
| Henry Ainley | |
|---|---|
| Young white man in mediaeval costume In Paolo and Francesca, 1902 | |
| Ọjọ́ìbí | Henry Hinchliffe Ainley 21 Oṣù Kẹjọ 1879 Morley, West Yorkshire, England |
| Aláìsí | 31 October 1945 (ọmọ ọdún 66) London, England |
| Ìgbà iṣẹ́ | 1900–1936 |
| Olólùfẹ́ |
|
| Àwọn ọmọ | At least 6, including Richard and Anthony |
Henry Hinchliffe Ainley (Ọjọ kokanlelogun oṣù kẹjọ ọdún 1879 - ọjọ kọkan lelọgbon Oṣu Kẹwa ọdún 1945) jẹ oṣere Gẹẹsi kan.
Igbesi aye ati iṣẹ
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Awọn ọdun akọkọ
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Ainley ni a bi ni Morley, nitosi Leeds, ni ọjọ kokanlelogun Oṣu Kẹjọ ọdun 1879, ọmọ kanṣoṣo ati akọbi Richard Ainley (1851–1919), oṣiṣẹ asọ, ati iyawo rẹ, Ada née Hinchliffe (1850–1928). Lẹhin ẹkọ ni ile-iwe ile ijọsin ti St Peter's, Morley, Ainley di Akọ̀wé banki ni Sheffield, níbití o ti kópa nínú àwọn ere magbowo. [1] Nígbàtí oluṣakoso oṣere George Alexander wa lóri irin-ajo ni ọdun 1899 ni ere HA Jones Awọn Masqueraders, Ainley gba igbaniláàye rẹ lati “rin” ( han bi afikun ti kii sọrọ). O ṣe ibẹrẹ ipele ọjọgbọn rẹ ni ile-iṣẹ FR Benson gẹgẹbi òjíṣẹ́ ni Macbeth . [2] O wa pẹlu Benson fun ọdún méjì, ti o ṣe ayẹyẹ London rẹ ni Lyceum Theatre gẹ́gẹ́bí Duke ti Gloster si ọba Benson ni Henry V, nínú simẹnti ti o tun ṣe àfihàn Constance Benson, Leslie Faber, Harcourt Williams, Charles Doran ati Oscar Asche . [3] [4]
Ni 1902 Alexander ri Ainley ni Benson ká gbóògì ti The Merchant ti Venice ati ki o lowosi rẹ fun awọn ewe asiwaju ipa ti Paolo ni Stephen Phillips 's Paolo ati Francesca ni St James ká Theatre ; yi propelled u lati stardom.
Awọn ipa Shakespearean
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Lẹhin awọn ipa akọkọ Shakespeare Ainley pada si ipò lati ṣere ni Grand Theatre. [5] Awọn ipa nigbamii pẹlu Oliver Cromwell, Mark Antony ni Julius Caesar ati Macbeth funrararẹ. O ṣe Malvolio (1912) ati Leontes labẹ ìtọ́sọ́nà ti Granville-Barker ati ṣe àfihàn Hamlet ni ọ̀pọlọpọ igba, pẹlu iṣelọpọ 1930 ti o yan fun Iṣe Aṣẹ Royal kan. [6]
John Gielgud ṣe àkíyèsí Ainley ni ọlá giga o si mu ìpinnu pipẹ lati ṣe pẹlu rẹ nigbati Gielgud ṣere Iago ni idakeji Ainley's Othello ni igbohunsafefe BBC Radio 1932 kan. [7] Ṣugbọn o ṣàpèjúwe Ainley's Prospero gẹgẹbi “ajalu”, [8] kikọ ninu Iwe iroyin Sunday ni ọdun 1996.
Awọn ipa miiran
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Ainley ṣe Robert Waring ni The Shulamite ni Savoy Theatre ni London ni 1906. [9] O ṣe Joseph Quinney ni Quinneys lori ipele ni ọdun 1915 ati lori fiimu ni ọdun 1919 . O farahan ni AA Milne 's The Dover Road idakeji Athene Seyler ni 1922 ati bi Bishop ti Chelsea ni Bernard Shaw's Ngba Igbeyawo ni Haymarket Theatre . Ni ọdun 1929, o ṣe James Fraser ni St. O tun ṣe irawọ ni ipele àti àwọn iṣelọpọ redio ti James Elroy Flecker 's Hassan .
Lẹhin awọn iṣẹlẹ
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Ni ọdun 1921, Ainley di ọmọ ẹgbẹ igbimọ ti Royal Academy of Dramatic Arts o si ṣiṣẹ gẹgẹbi alága rẹ lati 1931 si 1933. [10]
Ni ọdun 1932, Ainley jẹ apakan ti igbiyanju lati fipamọ ile-itage Sadler's Wells ti gbese. Gẹgẹbi ijabọ kan ninu The Times dated 15 March 1932, Ainley kà Sadler's Wells stalwart Samuel Phelps ni "oṣere nla julọ" ati Sir Johnston Forbes-Robertson "ti o tobi julọ ti Hamlets". [11]
Igbesi aye ara ẹni
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]O ti ni iyawo ni igba mẹta - si Susanne Sheldon, Elaine Fearon ati onkọwe Bettina Riddle, ti a mọ ni Baroness von Hutten zum Stolzenberg. [12] O ni ọ̀pọlọpọ awọn ọmọ (biotile jẹpe awọn iwe-ipamọ ti a tẹ̀jáde ni The Times ati The Stage ko ni ibamu si àwon nọmba to pe) eyiti o pẹlu awọn oṣere Henry T. Ainley, Richard Ainley, Anthony Ainley ati Patsy Ainley. O tun jẹ baba Henrietta Riddle ti o ṣe adehun ni ṣoki si Alistair Cooke ni ọdun 1932.
Awọn iwé akojisẹ̀ mẹdogun ni ohun-ini ti opo Laurence Olivier Joan Plowright daba pe Ainley le ti ni ibatan ibalopọ pẹlu oṣere ọdọ ni ipari awọn ọdun 1930. Awọn lẹta naa - sọ nipasẹ onkọwe itan-akọọlẹ Olivier Terry Coleman lati jẹ ilopọ ni gbangba ni àkóónú - daba pe Ainley nifẹ si Olivier, paapaa ti, bi diẹ ninu awọn ọmọ ẹgbẹ ti idile Olivier ṣe tẹnumọ, paapaa ọmọ oṣere Tarquin Olivier, rilara naa ko ni atunṣe. [13]
Awọn igbasilẹ
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Henry Ainley ṣe awọn igbasilẹ fun Ile-iṣẹ Gramophone nipasẹ ọna acoustic, ati tun nigba mii fun ile-iṣẹ kanna (gẹgẹbi Ohun Olukọni Rẹ ) nipasẹ awọn igbasilẹ itanna. Awọn acoustics akọkọ jẹ bi atẹle:
- 1456 Ọjọ naa (Chappell) (Ho1100/B393) 10"
- 1457 The Kaiser ati Ọlọrun (Irora). Ọdun 1915. 10"
- B393 Awọn idiyele ti Brigade Light ( Tennyson ). 10"
- C490 Idi ti Britain wa ni Ogun. (pẹlu GILBERT, orin isuna John Bull)
- D177 Carillon 'Chantez, Belges, Chantez!' (Kọrin, Belgians, kọrin!) Ewi nipasẹ Emile Cammaerts, ikede pẹlu orin orchestral ti Edward Elgar kọ. (ẹgbẹ meji) 12 ". Ọdun 1915.
Eré agbelewo ti a ti yan
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]- O duro lati ṣẹgun (1914)
- Ti a npe ni Pada (1914)
- Lafenda Didun (1915)
- Ẹwọn ti Zenda (1915)
- Fígbin Afẹ́fẹ́ (1916)
- Igbeyawo ti William Ashe (1916)
- Manxman (1917)
- Quinneys (1919)
- Kọ Ile Rẹ (1920)
- Ọmọ-alade ati Alagbe (1921)
- Royal Oak (1923)
- Iyaafin Fraser akọkọ (1932)
Awọn itọkasi
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Dictionary_of_National_Biography#Oxford_Dictionary_of_National_Biography
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ainley#cite_ref-2
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ainley#cite_ref-ww_3-0
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ainley#cite_ref-4
- ↑ https://web.archive.org/web/20051025231322/http://www.leodis.org/discovery/discovery.asp?pageno=&page=2003218_251720608&topic=2003219_253704250&subsection=2003625_136486233
- ↑ https://web.archive.org/web/20150621020359/http://shakespeare.emory.edu/actordisplay.cfm?actorid=1
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ainley#cite_ref-7
- ↑ Gielgud, John (17 March 1996). "Their exits, and their entrances". The Sunday Times.
- ↑ .https://books.google.com/books?id=o5JWAgAAQBAJ&pg=PA295
- ↑ https://web.archive.org/web/20080626084609/http://www.rada.org/pdf/qu13-16.pdf
- ↑ "Fate of Sadler's Wells". The Times. 15 March 2002.
- ↑ https://www.newspapers.com/clip/6869731/baron_von_hutten_divorces_bettina/
- ↑ https://archive.org/details/olivier00cole
Awọn orisun
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]- Who's Who in the Theatre. London: Sir Isaac Pitman and Sons. 1939.
Iwe akosile
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]- Empty citation (help)
- Empty citation (help)
- Àdàkọ:Cite ODNB
Ita ìjápọ
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]- Àdàkọ:IMDb name
- Henry Hinchliffe Ainley (1879-1945), Actor from the National Portrait Gallery (United Kingdom)