Omafume Onoge
| Omafume Friday Onoge | |
|---|---|
| Ọjọ́ìbí | 21 Oṣù Kẹ̀wá 1938 Uvwie Kingdom, Delta State, Nigeria |
| Aláìsí | 12 July 2009 (ọmọ ọdún 70) |
| Iṣẹ́ |
|
| Ìgbà iṣẹ́ | 1961 – 2009 |
Omafume Friday Onoge (ti a bi ni ọjọ kọkànlelógún oṣù kẹwa ọdún 1938 – ọjọ kejìlá oṣù keje ọdún 2009) jẹ ojogbon ti sociology ọmọ Nàìjíríà ati awujo anthropology àti Ajàfẹtọ ọmọnìyàn bákannáà.
Ìbẹrẹ Ìgbésí aye
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Onoge ni a bi ni ọjọ kọkànlelógún Oṣu Kẹwa Ọdún 1938 ni Uvwie, agbègbè ijọba ibilẹ ni Ipinle Delta, gúúsù Nàìjíríà. [1] O lọ si St Andrew's CMS School ni Warri ati ni ọdún 1952, o gba wọle si Urhobo College ni Effurun, nibi ti o ti gba iwe-ẹri West African School Certificate ni ọdún 1957. [2] Lẹhinna o lọ si Moore Plantation ni Ibadan fun ọdun mẹta ti iṣẹ-ogbin, ati ni ọdun 1961 o jẹ alakoso ilé-ìwé gíga ti Afirika Awọn ile-ẹkọ giga (ASPAU). [3] wọn gba Onoge wọlé si Macalester College, St Paul, Minnesota, nibiti o ti pari awọn iṣẹ ikẹkọ alakọkọ rẹ laarin ọdún meji, láàrin ọdun 1961 ati 1963. [4] O gba ìwé ẹ̀rí ìyẹ̀wù àkọ́kọ́ ti Arts (BA) ni imọ-jinlẹ ati pe o wa lori atokọ ọlá Dean jakejado awọn iwe-ẹkọ alakọbẹrẹ rẹ ni ile-ẹkọ giga. [5]
Ni ọdún 1963, wọn gba wọle si Ile-ẹkọ giga Harvard, nibiti o ti gba Titunto si ti Arts (MA) ati lẹhinna fun un ni oye dokita (Ph.D) ni imọ-jinlẹ ní ọdún 1970.
Iṣẹ-ṣiṣe
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Onoge ṣe ikẹkọ ni ọpọlọpọ awọn ile-ẹkọ giga ni Amẹrika, nínú wọn ni Fasiti Harvard, Macalester College, ati Fasiti Massachusetts . [6] O tun ṣe olukọni ni Fasiti ti Dar es Salaam ni Tanzania, ati ni Nigeria ni Fásítì ìlú Ibadan, nibiti o tun ti ṣiṣẹ gẹgẹ bi olutọju fun ọdun meji, láàrin ọdún 1970 ati 1972. [7] O jẹ olukọ ati alaga ti Ẹka Sociology ni ọdun 1982 ni Fasiti ìlú Jos, nibiti o tun ti ṣiṣẹ gẹgẹbi oludari ile-iwe giga ti Ile-ẹkọ giga Jos. ati ọmọ ẹgbẹ igbimọ ti a yan ti Igbimọ ti Ile-ẹkọ giga ati Fásítì Orator . [8] [9] [10] Onoge feyinti ni Ogúnjọ́ osu kewa odun 2003 lati ile iwe giga Yunifasiti ti Jos. O sise gẹgẹ bi ọmọ ẹgbẹ ìjọba àpapọ si orile-ede olominira eniyan ti China ni ọdún 1976 ni agbègbè ọ̀rọ̀ ọ̀dọ́. [11]
Wo tun
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Awọn itọkasi
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]- ↑ https://web.archive.org/web/20150222231057/http://www.urhobotimes.com/individual_news.php?itemid=1438&itemType=Post
- ↑ http://www.vanguardngr.com/2009/07/omafume-onoge-was-an-organic-intellectual/
- ↑ https://web.archive.org/web/20150222230149/http://archive2.sunnewsonline.com/webpages/columnists/reflections/2009/reflections-july-23-2009.htm
- ↑ http://www.nigeriansinamerica.com/the-jos-carnage-and-intellectual-endogamy/
- ↑ Legitimizing Human Rights NGOs. https://books.google.com/books?id=2uw79zvQu04C&q=Professor+Omafume+Onoge&pg=PA81. Retrieved 23 February 2015.
- ↑ https://web.archive.org/web/20150222225810/http://www.thisdaylive.com/articles/urhobo-groups-visit-upu-factional-leader-onoge/201833/
- ↑ History of the Urhobo People of Niger Delta. Urhobo Historical Society. https://books.google.com/books?id=fFdeYB1lIPwC&q=Professor+Onoge+retired+from+University+of+Jos&pg=PA709. Retrieved 23 February 2015.
- ↑ http://www.sarpn.org/newsflash.php?news_id=2220&archive=1
- ↑ Social Psychology and Social Change in Nigeria. iUniverse. https://books.google.com/books?id=Nocfsl66LRgC&q=Professor+Onoge&pg=PA143. Retrieved 23 February 2015.
- ↑ Anatomy of the Niger Delta Crisis. LIT Verlag Münster. https://books.google.com/books?id=VRl5qx1IBfMC&q=Professor+Onoge&pg=PA109. Retrieved 23 February 2015.
- ↑ "Laying Emphasis on Cultural Pluralism". allAfrica. http://allafrica.com/stories/200410280711.html. Retrieved 12 May 2023. (subscription required)