Jump to content

Sarah Reng Ochekpe

Lát'ọwọ́ Wikipedia, ìwé ìmọ̀ ọ̀fẹ́
Sarah Reng Ochekpe CON PhD
in 2014
Minister of Water Resources
In office
12 July 2011  29 May 2015
ÀàrẹGoodluck Jonathan
Arọ́pòEngineer Suleiman Hussein Adamu
Executive Chairman Plateau State Universal Basic Education Board (PSUBEB)
In office
2007–2011
Arọ́pòLyop Mang
Executive Director Administration and Finance National Orientation Agency (Nigeria)
In office
2001–2004
Àwọn àlàyé onítòhún
Ọjọ́ìbí4 Oṣù Kẹ̀wá 1961 (1961-10-04) (ọmọ ọdún 64)
Foron, Barkin Ladi Local Government
Ẹgbẹ́ olóṣèlúPeople's Democratic Party (Nigeria)
Alma materAhmadu Bello University
University of Jos
Aberdeen College of Commerce
Nigerian Institute of Journalism

Sarah Reng Ochekpe jẹ́ olóṣèlú ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà láti Ìpínlẹ̀ Plateau. Ó jẹ́ Mínísítà fún Orísun Omi láti ọdún 2011 sí 2015.

Ìgbésí ayé àti ẹ̀kọ́ ní ìbẹ̀rẹ̀

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Wọ́n bí Ochekpe ní ọjọ́ kẹrin oṣù kẹwàá, ọdún 1961, sí ìdílé Ali Reng Madugben ní Foron, agbègbè ìjọba ìbílẹ̀ Barikin Ladi ní ìpínlẹ̀ Plateau. Ó gba oyè àkọ́kọ́ rẹ̀ nínú ìmọ̀ ìṣèlú ní Yunifásítì Ahmadu Bello, lẹ́yìn náà ó gba oyè master nínú ìṣàkóso gbogbogbò láti University of Jos. Ó tún ní oyè ọmọ ile-iwe giga lati Ilé-ẹ̀kọ́ gíga ti Ìṣòwò Aberdeen àti Ilé-ẹ̀kọ́ ìròyìn ti Nàìjíríà. [1]

Ní ọdún 2024, Ochekpe parí ẹ̀kọ́ PhD nínú ẹ̀kọ́ nípa abo àti abo ní Yunifásítì Jos. Ó jẹ́ ògbóǹkangí nínú ìjẹ́ ọkùnrin àti ìjẹgàba ọkùnrin ní ilẹ̀ Berom.

Ìgbésí ayé ara ẹni

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Ó fẹ́ Ọ̀jọ̀gbọ́n Nelson Ochekpe láti Ìjọ́ba Ìbílẹ̀ Otukpo ní Ìpínlẹ̀ Benue. Ọ̀jọ̀gbọ́n nínú ìmọ̀ kẹ́mísírì pharmaceutical àti igbákejì olórí ilé-iṣẹ́. ní Yunifásítì Jos.

Iṣẹ́ òṣèlú

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Ochekpe ti gba ọpọlọpọ awọn ipo oludari ni Ile-iṣẹ Itọnisọna Orilẹ-ede(Nàìjíríà), ṣaaju ki o to yan minisita rẹ. Lakoko akoko ijọba rẹ, a ṣe akiyesi pe o ti mu ipele omi ti o wa fun awọn ara ilu Naijiria pọ si 70%, o si ṣẹda ati tunṣe awọn ọna omi atọwọda ti o dinku ikun omi ati dinku alainiṣẹ. [2] [3] Ni ọdun 2017, a fi ẹsun kan oun ati awọn eniyan meji miiran fun fifọ owo ati iditẹ ti o to ₦450 milionu. [4]

Àwọn ìtọ́kasí

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]