Jump to content

Yahaya Kuta

Lát'ọwọ́ Wikipedia, ìwé ìmọ̀ ọ̀fẹ́

 

Mohammad Yahaya Kuta ( ni kúkurú MKYahaya tàbí Ọ̀jọ̀gbọn MKuta ; ti a bi ni Ogúnjọ́ Oṣu Kẹwa ọdún 1962) jẹ onkọwe fún àwọn ọmọ ile-iwe Naijiria, ati olukọ ọjọgbọn ti ìmọ̀ iṣẹ́ ọ̀gbìn àti ìṣàkóso igbó, ni Fásítì ìlú Ibadan . [1] [2] [3] O jẹ akọwe fún ìjọba ipinlẹ Niger láti ọdọ Gómìnà Mu'azu Babangida Aliyu, o si tun jẹ kọmísánnà fún ètò ìròyìn àti iṣẹ àgbẹ ní ipinle Niger . [4]

O bẹrẹ ẹkọ re ni ilú Minna, ni ọdún 1975 – 1980 o lọ sí Government Teachers College, Wushishi, o si ni NCE ní Niger State College of Education, Minna níbi ti o ti ka ìmọ̀n nípa ọ̀gbìn ni ọdún 1984. O si gba B.Sc ni ekọ Imọn nkán ọ̀gbìn Sáyẹnsì pẹlu kilaasi keji lati Fasiti ìlú Calabar, o si gbà ìwé ẹ̀rí ìyẹ̀wù kejì ní Sáyẹnsì ní ọdún 1991 àti àwọn ìyẹ̀wù ti o tẹleè ni Fasiti ìlú Ìbàdàn ni àti Fásítì ìlú Calabar ni ọdún 1995. [5] [6]

Àwọn àtẹ̀jáde

[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Iṣẹ ti a gbejade nípasẹ Muhammed Kuta. [7] [8]

  • Vol 6, No 1 (2002) - Ayẹwo Awọn nkan ti Ipo Ilera Ibisi Awọn Obirin ni Bida Emirate ti Ìpínlè Niger, Nigeria, African journals online (AJOL).( )
  • Awọn eniyan Nupe ti Nigeria' Studies ti awọn ẹya ati awọn ẹya 1. 95-110. Iwe orisi Ethnographic iṣẹ Ede Nupe-Nupe-Tako (nupe1254) 2003 (autotranslated lati Maho ká ifami sí eto) ProvidersJouni Maho's bibliography of Africa. [9] [10]
  • The Nupe People of Nigeria Article · December 2003. [11] [12]
  • Aimọkan jẹ aisan: ere kukuru lori ẹkọ ilera ibisi . 2000, English. [13]
  • Orin abinibi fun ẹkọ ere idaraya, 2007.
  • AIDS Batan na e wu eza na in Bide Emirate, Nigeria by Mohammed Kuta Yahaya. 2000, English.
  • Ibaraẹnisọrọ fun iyipada awujọ ni awọn orilẹ-ede to sese ndagbasoke . Ọdun 2008, Gẹẹsi.
  • Ijọpọ ti kii ṣe deede / ẹkọ iṣe pẹlu eto ẹkọ iwọ-oorun, Gẹẹsi.
  • Awọn ipinnu ala-ilẹ, nipasẹ Apejọ Awọn Gomina Ipinle Ariwa Naijiria 2007-2011, Gẹẹsi.
  • Talba ati regalia rẹ . Ọdun 2011, Gẹẹsi.
  • Iwe akọọlẹ ti ibaraẹnisọrọ agbaye . Ọdun 2003, Gẹẹsi.
  • Idagbasoke ati awọn italaya ti Bakolori Irrigation Project ni Sokoto State, Nigeria. Ọdun 2002, Gẹẹsi.
  • Intellectual Capital Project, Niger State: idagbasoke ni eka ogbin.
  • Ipinle Niger: iṣẹ-ṣiṣe ati alapon nipasẹ Kamar Hamza ati Muhammed Kuta. Ọdun 2012, Gẹẹsi.
  • Ibaraẹnisọrọ idagbasoke: awọn ẹkọ lati iyipada ati awọn iṣẹ imọ-ẹrọ awujọ . Ọdun 2003, Gẹẹsi.
  • Ibaraẹnisọrọ fun iyipada awujọ ni awọn orilẹ-ede to sese ndagbasoke Idagbasoke ati awọn italaya ti Bakolori Irrigation, Ise agbese ni Ipinle Sokoto, Nigeria.
  • Aimọkan jẹ aisan, 2000.
  • Orin abinibi fun ere idaraya- ẹkọ .
  • Nṣiṣẹ pẹlu awọn obirin igberiko: imọran ilana. [14]
  • Awọn ẹkọ lati Arun Kogboogun Eedi Batan na e wu eza na' neei Bide Emirate, Nigeria Nṣiṣẹ pẹlu awọn obinrin igberiko: methodological considerations, 1995.
  • Awọn ipa ti ogbin lori ilera ayika ni Nigeria [15] [16]
  • Lati ilẹ. Ọdun 2008. [17]