Ali Bedri

Lát'ọwọ́ Wikipedia, ìwé ìmọ̀ ọ̀fẹ́

Ali Bedri MBE (26 Oṣù Kọkànlá 1903 - 13 Oṣù àkọ́kọ́ 1987) jẹ oniwosan ara Sudan, àti Minisita fún Ilera akọkọ lẹhìn òmìnira Sudan.[1]

Igbesi aye ati iṣẹ[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Ibẹrẹ igbesi aye ati ẹkọ[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Ali Babiker Bedri ni a bí ni 26 Oṣù Kọkànlá ọdún 1903 ni Rufaa, Ìpínlẹ̀ Blue Nile. Ó jẹ ọmọ Sheikh Babiker Bedri (Larubawa: بابكر بدري), ti o ja pẹ̀lú àwọn ọmọ-ogun Britani ti Kitchener ni Ogun Omdurman ni ọdún 1898 ó si ṣé aṣáájú-ọna ètò ẹkọ àwọn obìnrin ni Sudan.[2][3] Ali Bedri gba ètò ẹkọ akọkọ rẹ ni Rufaa, nibiti baba rẹ ti ṣètò àwọn ilé-ìwé. Lẹhinna ó lọ si Ilé-ẹ̀kọ́ gíga Gordon Memorial College ni Khartoum, nibiti ó ti jáde gẹgẹ́ bí olùkọ́ ni ọdún 1923. Bí o tilẹ jẹ pe ó kọkọ lépa iṣẹ ikẹkọ ní akọkọ, o pinnu lati yipada si oogun ó si di ọkan nínú àwọn ọmọ ilé-ìwé akọkọ lati forukọsilẹ ní Ilé-ẹ̀kọ́ Imọ-iṣe Kitchener.[4] Ní ọdún 1928, o parí ilé-ìwé pẹlú ìyàtọ̀[5] o si ṣiṣẹ bí òṣìṣẹ́ iṣoogun ní Singa, Dongola, àwọn Oke Nuba, àti Sennar.[6]

Bedri tẹsiwaju lati di ọkan nínú ará Sudan akọkọ lati di ipò ti oga agba ní Ile-iwosan Omdurman àti Ile-iwosan Khartoum. Ní ọdún 1937, ó rin ìrìn-àjò lọ si United Kingdom fun ikẹkọ ilé-ìwé gíga ni Hammersmith Hospital. O jẹ ẹlẹgbẹ ti Royal College of Physicians ní ọdún 1952.[7]

Iṣẹ́[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Lẹhìn ipadabọ rẹ si Sudan, Bedri ní á yan gẹgẹ́ bí dókítà Sudan akọkọ lati di ipò oluranlọwọ igbakeji olùdarí àwọn iṣẹ iṣoogun lábẹ́ Eric Pridie. Ìrírí rẹ ṣaaju bí olubẹwo iṣoogun ní ọpọlọpọ àwọn agbegbe ti Sudan jẹ ki ó lóye àwọn ọran ìlera ti orílẹ̀ èdè àti pàtàkì ti ṣiṣẹda iṣẹ iṣoogun ti o munadoko. Pẹlú isuna ti o lópin àti àwọn ipò italaya ti Ogun Agbaye II, Bedri ni iṣẹ ti o nira lati pinnu àwọn ohun pataki. Ní itọsọna nípasẹ̀ àwọn olùkọ́ rẹ ti Ilu Gẹẹ́sì àti àwọn ẹlẹgbẹ agba, ó ṣe ìdàgbàsókè ìran ti o jẹ ki ó jẹ ayaworan àkọ́kọ́ ti oojọ iṣoogun ti ará ilu Sudanese kan.[7]

Bedri ni a yan si Igbimọ Advisory fún Northern Sudan àti Igbimọ Sudanisation,[8] àti pé botilẹjẹpe ipò ìránṣẹ́ ilu rẹ ṣé ihamọ fún àwọn iṣẹ ìṣèlú ti o hàn, ó gbàgbọ́ ní òtítọ́ ninu òmìnira Sudan.[9] Ní ọdún 1948, Bedri ní a yan gẹgẹbi ọmọ ẹgbẹ ti àpéjọ aṣofin àkọ́kọ́ àti lẹhinna yan gẹgẹbi Minisita Ìlera.[7][10][11] Bedri ṣiṣẹ gẹgẹbi Minisita Ìlera ní Sudan lati 1948 si 1952,[12] lakoko èyítí ó ṣé ipá pàtàkì ninu ìdàgbàsókè àti imugboroja ti àwọn iṣẹ ìlera ti orílẹ̀-èdè.[7][10] Lẹhìn ti o dibo fún ìjọba ara-ẹni ti Sudan, Bedri kọ̀wé kuro ni ipò rẹ gẹgẹbi Minisita fún Ìlera ó si padà si iṣẹ iṣoogun aladani rẹ.[7]

Àwọn ìtọ́kasí[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

  1. https://books.google.com/books?id=pq86AAAAMAAJ&q=%22Ali+Bedri%22+-wikipedia
  2. Reynolds, Reginald (1955) (in en). Beware of Africans: A Pilgrimage from Cairo to the Cape. Jarrolds. https://books.google.com/books?id=PUMvAAAAIAAJ&q=%22Ali+Bedri%22+-wikipedia. Retrieved 2023-04-07. 
  3. Reynolds, Reginald (1955) (in en). Cairo to Cape Town: A Pilgrimage in Search of Hope. Doubleday. https://books.google.com/books?id=oTI6AQAAIAAJ&q=%22Ali+Bedri%22+-wikipedia. Retrieved 2023-04-07. 
  4. (in en) Clio Medica. Acta Academiae Internationalis Historiae Medicinae. Vol. 11. BRILL. 2020-01-29. ISBN 978-90-04-41823-3. https://books.google.com/books?id=DRfUDwAAQBAJ&dq=%22Ali+Bedri%22+-wikipedia&pg=PA112. Retrieved 2023-04-07. 
  5. Bayoumi, Ahmed (1979) (in en). The History of Sudan Health Services. Kenya Literature Bureau. https://books.google.com/books?id=7AHPAAAAMAAJ&q=%22Ali+Bedri%22+-wikipedia. Retrieved 2023-04-07. 
  6. "The Kitchener School of Medicine: 20th-century medical education in Sudan | RCP Museum". history.rcplondon.ac.uk. Archived from the original on 2022-12-06. Retrieved 2023-04-04.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 "Ali Bedri | RCP Museum". history.rcplondon.ac.uk. Archived from the original on 2023-04-04. Retrieved 2023-04-04.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  8. Al- Teraifi, Al- Agab A. (1977). "Sudanization of the Public Service: A Critical Analysis". Sudan Notes and Records 58: 117–134. ISSN 0375-2984. JSTOR 44947360. https://www.jstor.org/stable/44947360. Retrieved 2023-04-07. 
  9. Sanderson, Lilian Passmore (1981) (in en). Against the Mutilation of Women: The Struggle to End Unnecessary Suffering. Ithaca. ISBN 978-0-903729-66-6. https://books.google.com/books?id=UekZAAAAMAAJ&q=%22Ali+Bedri%22+-wikipedia. Retrieved 2023-04-07. 
  10. 10.0 10.1 "inauthor:"Ann Crichton-Harris" - Google Search". www.google.com. Archived from the original on 2023-04-08. Retrieved 2023-04-07.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  11. Affairs, Royal Institute of International (1947) (in en). Chronology of International Events and Documents. Royal Institute of International Affairs. https://books.google.com/books?id=SUYNAAAAIAAJ&q=%22Ali+Bedri%22+-wikipedia. Retrieved 2023-04-07. 
  12. Cruickshank, Alexander (1962) (in en). The Kindling Fire: Medical Adventures in the Southern Sudan. London. https://books.google.com/books?id=pq86AAAAMAAJ&q=%22Ali+Bedri%22+-wikipedia. Retrieved 2023-04-07.