Ndubuisi Ekekwe
| Ndubuisi Ekekwe | |
|---|---|
| Ìbí | Isuikwuato, Nàìjíríà |
| Pápá | Ìmọ̀-ẹ̀rọ abáná àti Kọ̀m̀pútà |
| Ilé-ẹ̀kọ́ |
|
| Ibi ẹ̀kọ́ | |
| Àwọn ẹ̀bùn àyẹ́sí | World Economic Forum Young Global Leader |
Ndubuisi Ekekwe (tí a bí ní Oṣù Keje, 1975) jẹ́ oníṣòwò ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà.[1] Òun ni olùdásílẹ̀ First Atlantic Semiconductors & Microelectronics – ilé-iṣẹ́ aṣájú ní Ìwọ̀orùn Áfíríkà fún àwọn ẹ̀rọ abáná (embedded systems). Ìrírí iṣẹ́ rẹ̀ pẹ̀lú Analog Devices Corp, níbi tí ó ti ṣe àjọṣepọ̀ láti ṣe àpẹẹrẹ accelerometer fún iPhone, ó sì tún ṣe àgbékalẹ̀ àpótí chip àkọ́kọ́ ti ilé-iṣẹ́ náà fún inertial sensor.[2] Ó jẹ́ gbajúmọ̀ nínú iṣẹ́-òwò semiconductor ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, níbi tí ó ti ń ṣe àgbékalẹ̀ microchip tuntun, ó sì ṣe àpilẹ̀ṣẹ̀ micro-controller fún àwọn ẹ̀rọ-ayára-bí-àṣá fún ìtọ́jú ìlera.[3] Ní ọdún 2020, ìwé-ìròyìn The Guardian (Nigeria) dárúkọ Ndubuisi Ekekwe gẹ́gẹ́ bí ọ̀kan lára àwọn ọmọ Nàìjíríà 60 ní ọdún 60 tí wọ́n ń mú kí "Ẹ̀mí ọmọ Nàìjíríà níye lórí" (Nigerian Lives Matter).[4]
Ìbẹ̀rẹ̀pẹ̀pẹ̀ ayé àti ẹ̀kọ́
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]A bí Ekekwe ní Ovim, Isuikwuato ní Ìpínlẹ̀ Abia, ní Gúúsù-Ìlà-Oòrùn Nàìjíríà. Ó jẹ́ ọmọ ẹ̀yà Igbo ní Nàìjíríà. Ó lọ sí ilé-ìwé Secondary Technical School níbi tí ó ti gba àmì-ẹ̀yẹ ìtayọ mẹ́jọ. Lẹ́yìn náà, ó tẹ̀síwájú sí Federal University of Technology, Owerri níbi tí ó ti gba oyè àkọ́kọ́ (Bachelor's degree) nínú ìmọ̀-ẹ̀rọ abáná (Electrical engineering), ó sì jáde gẹ́gẹ́ bí akẹ́kọ̀ọ́ tí ó pegedé jùlọ ní kíláàsì rẹ̀.[5] Ndubuisi ní oyè Ọ̀mọ̀wé (Doctorate) méjì àti oyè Master mẹ́rin, pẹ̀lú MTech láti Federal University of Technology, Akure, Ms láti Tuskegee University, USA àti MBA láti University of Calabar. Ó gba oyè Ọ̀mọ̀wé méjì nínú Ìṣàkóso láti St. Clements University àti Ìmọ̀-ẹ̀rọ Abáná & Kọ̀m̀pútà (Electrical & Computer Engineering) níbi tí ó ti ṣe àkànṣe nínú Microelectronics & Medical Robotics Engineering láti Johns Hopkins University, USA. Díẹ̀ nínú àwọn iṣẹ́ ìwádìí rẹ̀ pẹ̀lú ìṣelọpọ̀ integrated circuits pẹ̀lú lílo àwọn orísun agbára mìíràn, ìmọ̀-ẹ̀rọ biomedical, medical robotics àti neuromorphic engineering.
Iṣẹ́
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]Ekekwe jẹ́ gbajúmọ̀ nínú iṣẹ́-òwò semiconductor ní orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà, ó sì ti ṣiṣẹ́ ní United States National Science Foundation Engineering Research Center ìgbìmọ̀ E&D. Ekekwe jẹ́ Alága-kejì fún JPL Financial Group, ilé-iṣẹ́ olùdámọ̀ràn lórí owó ní California tí ó ń wá olùdókòwò fún àwọn iṣẹ́ ní Áfíríkà. Gẹ́gẹ́ bí olùdásílẹ̀ African Institution of Technology, ó ń ṣe ìrọ̀rùn pípèsè àtìlẹyìn ẹ̀kọ́ tí ó wúlò, ó ń gba ènìyàn níyànjú láti ṣe òfin ìmọ̀-ẹ̀rọ, ó sì ń ṣe ìrọ̀rùn fún ìmọ̀-ẹ̀rọ àtinúdá láti ọwọ́ àwọn ọrọ̀-ajé ilẹ̀ Áfíríkà.[6]
Àjọ African Leadership Network ti bu ọlá fún un gẹ́gẹ́ bí "Olùdarí Ìran Tuntun fún Áfíríkà" (New Generation Leader for Africa).[7] Wọ́n bu ọlá fún un láti ọwọ́ World Economic Forum ní ọdún 2013 gẹ́gẹ́ bí Olorí Ọ̀dọ̀ Àgbáyé (Young Global Leader) fún àṣeyọrí iṣẹ́ rẹ̀ àti ìfọkànsìn sí àwùjọ.[8] Ó tún ti gba ìdánimọ̀ fún Ìdarí Tí Ó Tayọ (Outstanding Leadership) láti ọwọ́ National Youth Council Of Nigeria.[9]
Àwọn Ìtọ́kasí
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]- ↑ "London-Based Planet Earth Institute Honors Ndubuisi Ekekwe as Tech "Pioneer" - Tekedia" (in en-US). Tekedia. 2017-12-17. https://www.tekedia.com/london-based-planet-earth-honors-ndubuisi-ekekwe-as-a-tech-pioneer/.
- ↑ "Ndubuisi Ekekwe - The Solutions Journal" (in en-US). The Solutions Journal. https://www.thesolutionsjournal.com/author/ndubuisi-ekekwe/.
- ↑ Tarkaa, Moses Kator (2016-10-11). "NDUBUISI EKEKWE: A Nigerian Genius Making Remarkable Tech Strides - HelloNaija". hellonaija.ng (in Èdè Gẹ̀ẹ́sì). Retrieved 2018-06-10.
- ↑ "60 Nigerians Making "Nigerian Lives Matter" In 60 Years". The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (in Èdè Gẹ̀ẹ́sì). 2020-10-04. Retrieved 2021-05-27.
- ↑ "Dr. Ndubuisi Ekekwe: A Nigerian Genius Making Remarkable Tech Strides" (in en-US). Innov8tiv. 2014-02-09. http://innov8tiv.com/dr-ndubuisi-ekekwe-nigerian-genius-making-remarkable-tech-strides/.
- ↑ "Introducing TED Fellow: Ndubuisi Ekekwe" (in en). Bloomberg.com. 2010-02-13. https://www.bloomberg.com/news/articles/2010-02-12/introducing-ted-fellow-ndubuisi-ekekwe.
- ↑ "About the Author – Ndubuisi Ekekwe, PhD - Tekedia" (in en-US). Tekedia. 2018-02-19. https://www.tekedia.com/about-the-author-ndubuisi-ekekwe-phd-2/.
- ↑ "19 Young Africans Honored at World Economic Forum: 6 Nigerians - The African Sun Times" (in en-US). The African Sun Times. 2013-03-17. http://africansuntimes.com/2013/03/19-young-africans-honored-at-world-economic-forum-6-nigerians/.
- ↑ "My National Youth Council Of Nigeria (NYCN)'s Outstanding Leadership Award - Tekedia" (in en-US). Tekedia. 2018-08-20. https://www.tekedia.com/national-youth-council-of-nigeria-outstanding-leadership-award/.
- Pages containing cite templates with deprecated parameters
- CS1 Èdè Gẹ̀ẹ́sì-language sources (en)
- Àwọn ènìyàn alààyè
- Àwọn oníṣòwò Nàìjíríà
- Àwọn ẹlẹ́rọ Nàìjíríà
- Àwọn akẹ́kọ̀ọ́gboyè Federal University of Technology Akure
- Àwọn ọmọ Ìpínlẹ̀ Abia
- Àwọn olùpilẹ̀ṣẹ̀ Nàìjíríà
- Àwọn akẹ́kọ̀ọ́gboyè Federal University of Technology Owerri
- Àwọn ènìyàn Igbo