Dele Jegede

Lát'ọwọ́ Wikipedia, ìwé ìmọ̀ ọ̀fẹ́
Dele Jegede

Dele Jegede (ti a ṣe ni aṣa bi dele jegede ) jẹ oluyaworan ara ilu Naijiria-Amẹrika, akoitan aworan, alaworan, alabojuto, alariwisi aworan, alabojuto iṣẹ ọna, ati olukọ. Jegede jẹ Olukọni Post-Doctoral Agba ni Ile-ẹkọ Smithsonian ni Washington, DC, (1995). O kọ ni awan of ile iwe ni Spelman College, Atlanta bi Alejo Fulbright Scholar (1987-1988), nigbati o ṣe apejuwe ifihan, Art Nipa Metamorphosis. Akojọ si ni Kelly ati Stanley's "Awọn olorin Naijiria: A Tani Tani & Iwe-akọọlẹ, " Jegede jẹ Ọjọgbọn ati Alaga ti Ẹka ti Iṣẹ ọna, Ile-ẹkọ giga ti Ipinle Indiana, Terre Haute (2002-2005) ati Ọjọgbọn ti Iṣẹ ọna ni Ile-ẹkọ giga Miami ni Oxford, Ohio, (2005-2010). O feyinti bi Ojogbon Emeritus ni May 2015. Jegede jẹ olugba ti Aami Eye Afirika Iyatọ ti Ile-ẹkọ giga ti Texas . Lọwọlọwọ o jẹ Alaga, igbimọ igbimọ ti Ẹgbẹ Cartoonists ti Nigeria (CARTAN).

Igbesi aye ibẹrẹ ati ẹkọ[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Won bi Dele Jegede ni Ikere-Ekiti, Ekiti State Nigeria ni odun 1945. Won lo si iwe gigan ton ti gba degree akoko ni fine arts ti won foju mo painting late Ahmadu Bello University Zaria. Nigiria ni 1973. Lati 1979 titi de 1983 won ko art history ni odo oga won to jeh Roy Sieber ni Indiana University, Bloomington, Indiana. Ton ti gba degree ikeji to je MA ati PhD. Nko ti wan fi je eyan pataki ni ise ti won se ni indiana university ni 1983 to je Trends in contemporary Nigerian Art to foju mo Bruce onobrakpeya ati Twins Seven Seven oni akoko ni Nigeria comtemporary art.

Iṣẹ-ṣiṣe[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Jegede bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ amọṣẹ́dunjú rẹ̀ ní Nàìjíríà gẹ́gẹ́ bí ayàwòrán àti ayàwòrán. [1] Ninu e ni Josy Ajiboye, miran cartoons ti o fojusi nipataki lori awujo eya, Jegede lo rẹ cartoons lati ọrọìwòye lori awọn excesses ti awọn anfaani ati ki o fa ifojusi si awujo ati oselu awon oran ni apapọ. Adéronke Adesanya, òpìtàn iṣẹ́ ọnà àti ọ̀mọ̀wé nípa iṣẹ́ ọnà ìgbàlódé ti Áfíríkà, ka àwọn àwòkẹ́kọ̀ọ́ Jegede sí gẹ́gẹ́ bí “àwọn àwòkẹ́kọ̀ọ́ skeleton orílẹ̀-èdè. . . ." [2] Lati 1974 si 1977, o jẹ olootu aworan ni Daily Times ti Nigeria, ojojumọ ti o ni ipa julọ ni Nigeria. Jegede tẹsiwaju lati ṣe atẹjade awọn aworan efe osẹ ni Sunday Times, atẹjade arabinrin kan ti Daily Times daradara ni ipari awọn ọdun 1970 nigbati o lọ kuro fun awọn ikẹkọ mewa ni Ile-ẹkọ giga Indiana. Ni igba diẹ lẹhin ti o pada si Naijiria ni ọdun 1983, o tun bẹrẹ sikirinikiri apanilẹrin ọsẹ rẹ, Kole Omole, eyiti o ṣe afihan ọmọkunrin odun maarun kan ti o ṣaju, nipasẹ ẹniti Jegede gba awọn jabs arekereke ni ijọba ologun. [3] Kjell Knudde sọ ogún Jegede ati ipa lori ere ere lorilẹ-ede Naijiria fun bi olorin ṣe n lo awọn aworan alaworan lati ṣofintoto awọn ijọba ijọba apanilẹṣẹ ati ibajẹ ni orilẹ-ede rẹ. Ni ọdun 1977, o darapọ mọ Olukọ ti Ile-iṣẹ fun Awọn Ijinlẹ Aṣa ti Ile-ẹkọ giga ti Ilu Eko ati ṣeto awọn iṣe aṣa ni ibamu pẹlu Agbaye Keji ati Festival Festival of Arts and Culture (FESTAC 77). [4] Lara awon akegbe re ni Centre for Cultural Studies ti University of Lagos ni Bode Osanyin to je omo leyin Bertolt Brecht to si je agbejoro tiata gbogbo. Bakan naa ni Joy Nwosu [1] Archived 2013-12-20 at the Wayback Machine., Akin Euba, ati Lazarus Ekwueme wa, awọn ọmọ orilẹede Naijiria to ṣe pataki julọ ni aaye orin. Ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ ní Yunifásítì ti Èkó gẹ́gẹ́ bí Ẹlẹ́gbẹ́ Ìwádìí Ọ̀dọ́ ní 1977 ó sì kúrò ní 1992 gẹ́gẹ́ bí Olùdarí Ilé-iṣẹ́ fún Ìkẹ́kọ̀ọ́ Àṣà. O ṣe lọwọ kii ṣe bi ọmọ ile-iwe nikan, ṣugbọn tun bi oluyaworan, pẹlu ara ti o yapa lati oriṣi awujọ ti o jẹ agba. O ṣe afihan satire sinu awọn aworan rẹ o si ṣojukọ si awọn akori ti agbewọle awujọ ati ti iṣelu, gẹgẹbi ninu ifihan 1991 rẹ lori Ilu Eko, olu-ilu aṣa ati owo ti Nigeria. [5] Ni ọdun 1989, wọn yan an gẹgẹ bi ààrẹ Society of Nigerian Artists (SNA), ni arọpo Solomon Wangboje, ẹni ti o jẹ ọmọ orilẹede Naijiria akọkọ ti o gba oye oye oye oye nipa iṣẹ ọna. Ni ọdun mẹta ti Jegede gẹgẹ bi aarẹ, Jegede ni ifipamo iwe adehun ofin fun SNA, ṣe agbekalẹ eto ijọba tiwantiwa nipa ṣiṣẹda awọn ipin ipinlẹ, ṣe apejuwe ifihan pataki kan, “Awọn aworan ti Orilẹ-ede Naijiria,” pẹlu iwe atokọ ti o tẹle ti akọle kanna, o si ṣe itọsọna ipolongo naa. fun idasile National Gallery of Art. [6] Ni 1993, Jegede gba iṣẹ iṣẹ lati Indiana State University, Terre Haute o si tun gbe lọ sibẹ pẹlu omo ati yawo re. O ti ni idagbasoke ati kọ awọn iṣẹ ikẹkọ ni aworan ile iṣere ati itan-akọọlẹ aworan.

Jegede jẹwọ pupọ bi ọkan ninu ẹgbẹ kan ti awọn ọmọ ile-iwe giga Afirika ti o ti tẹsiwaju lati ṣe apẹrẹ itọsọna aaye nipasẹ iwadii imotuntun ti ọmọ ile-iwe wọn ati awọn ilepa curatorial. [7] Atako rẹ ti o lagbara ti gbigba Jean Pigozzi, eyiti o jẹ apejuwe bi gbigba ti o tobi julọ ni agbaye ti aworan ile Afirika ti ode oni [2] ti fa ibawi didasilẹ lati ọdọ Thomas McEvilley, ẹniti o gbagbọ pe ibawi Jegede ko ni igbẹkẹle nitori pe o ti lo akoko pupọ pupọ kuro ni Afirika. [8] Lọ́wọ́lọ́wọ́, Elizabeth Harney sọ pé ipò McEvilley jẹ́ ojú ìwòye pàtàkì nípa ẹni tí ó yẹ kí ó sọ̀rọ̀ fún [9] Nínú àríwísí iṣẹ́ Jegede, Niyi Osundare rí Jegede gẹ́gẹ́ bí “… ati aficionado ọrọ-ọrọ, ti a tọju nipasẹ aṣa ti o ni itara, oniruuru, ati aṣa ti Ukere ni iṣaaju-ominira, awọn ọjọ Pentecostal ṣaaju [ti o] ti ni, lati awọn ọdun ibẹrẹ, gbogbo ohun ti o nilo lati jẹ oṣere lapapọ.” Ni odun 2017, Jegede je okan lara awon araalu ti Ogoga ti ilu Ikere-Ekiti, Oba Adejimi Adu, gbe wonu Hall of Fame Ikere. Ni ọdun 2018, Jegede ti wọ inu Society of Nigerian Artists Hall of Fame, ọkan ninu ẹgbẹ kan ti awọn oṣere Naijiria 20, pẹlu Ben Enwonwu, Yusuf Grillo, ati Demas Nwoko, ti a fun ni ọla ni ikede ọmọbirin naa.

Awọn akojọpọ gbangba[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Iṣẹ ọna Jegede wa ni ifihan ni ọpọlọpọ awọn akojọpọ gbangba ati ikọkọ ni Nigeria ati AMẸRIKA

  • Ile aworan ti Orilẹ-ede (Nigeria)
  • John Holt (Nigeria)
  • Yunifasiti ti Lagos (Nigeria)
  • Lagos State of Nigeria ijoba
  • National Council fun Arts ati asa
  • Awọn ikojọpọ aladani ni Nigeria ati AMẸRIKA

Awọn atẹjade[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Awọn atẹjade Jegede pẹlu

  • Aworan Afirika ode oni: Awọn oṣere marun, Awọn aṣa Oniruuru . Indianapolis: Indianapolis Museum of Art, 2000
  • Awọn Obirin si Awọn Obirin: Awọn aṣa Weaving, Ṣiṣeto Itan . Terre Haute: Ile-iṣọ Ile-ẹkọ giga ti Ile-ẹkọ giga, Ọdun 2000
  • Encyclopedia of African American Awọn oṣere: Awọn oṣere ti Mosaic Amẹrika . Westport, Konekitikoti: Greenwood Tẹ, 2009
  • Peregrinations: A Solo aranse ti yiya ati awọn kikun. Eko: Nike Gallery, 2011
  • Bruce Onobrakpeya: Boju-boju ti awọn ọfà ti ntan . (ed) Milan: 5 Continents, 2014
  • Awọn iyipada: Afihan Solo ti Awọn kikun ati Awọn aworan . Austin: Ile-ẹkọ giga Pan African, ọdun 2016

Àwọn ìtọ́kasí[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

  1. The Debut of Dele Jegede. 
  2. "Sketching Maladies, Making Meanings: dele jegede's 'Scriptorium' and Characterization of the Nigerian State" in Art, Parody and Politics: dele jegede's Creative Activism, Nigeria and the Transnational Space. A. Adesanya and Toyin Falola, eds. Trenton, NJ: AWP, 2014. p. 296
  3. "The Fun of Menace: Four Voyages Around the World of Kole Omole" in Art, Parody and Politics: dele jegede's Creative Activism, Nigeria and the Transnational Space. A. Adesanya and Toyin Falola, eds. Trenton, NJ: AWP, 2014. pp. 77-89
  4. Empty citation (help) 
  5. Paradise Battered. 
  6. "Monumental Strides and Humoristic Vibrations: dele jegede as President, Society of Nigerian Artists" in Art, Parody and Politics: dele jegede's Creative Activism, Nigeria and the Transnational Space. A. Adesanya and Toyin Falola, eds. Trenton, NJ: AWP, 2014. pp. 379-399
  7. In Senghor's Shadow: Art, Politics, and the Avant-Garde in Senegal, 1960-1995. Durham. 
  8. Thomas McEvilley. "How Contemporary African Art Comes to the West." African Art Now. Andre Magnin et al. London: Merrell, 2005. (34-43)
  9. Harney, Elizabeth. "Canon Fodder." Art Journal, Vol. 66, No. 2 (Summer, 2007), pp. 124