Bangladẹ́shì
People's Republic of Bangladesh গণপ্রজাতন্ত্রী বাংলাদেশ Gônoprojatontri Bangladesh | |
|---|---|
| Olùìlú àti ìlú tótóbijùlọ | Dhaka |
| Àwọn èdè ìṣẹ́ọba | Bangla |
| Orúkọ aráàlú | Bangladeshi |
| Ìjọba | Parliamentary republic[1] |
| Zillur Rahman | |
| Sheikh Hasina Wazed | |
• Speaker | Ad.Abdul Hamid |
| Independence from Pakistan | |
• Declared | March 26, 1971 |
| Ìtóbi | |
• Total | 147,570 km2 (56,980 sq mi) (94th) |
• Omi (%) | 7.0 |
| Alábùgbé | |
• 2009 estimate | 162,221,000[2] (7th) |
• Ìdìmọ́ra | 1,099.3/km2 (2,847.2/sq mi) (5th) |
| GDP (PPP) | 2009 estimate |
• Total | $226.205 billion[3] (48th) |
• Per capita | $1,398[3] (153rd) |
| GDP (nominal) | 2008 estimate |
• Total | $84.196 billion[3] (58th) |
• Per capita | $690[4] (147th) |
| Gini (2000) | 33.4 medium |
| HDI (2007) | ▲ 0.543[5] Error: Invalid HDI value · 146th |
| Owóníná | Taka (BDT) |
| Ibi àkókò | UTC+6 (BST) |
| Ojúọ̀nà ọkọ́ | left |
| Àmì tẹlifóònù | 880 |
| Internet TLD | .bd |
| |
Bangladesh (ìrànwọ́·ìkéde) (Bengali: বাংলাদেশ, pronounced [ˈbaŋlad̪eʃ]; Bangladesh), 😊 ibiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bíi orílè-èdè Olómìnira Aráàlú ilé Bangladesh (Bengali: গণপ্রজাতন্ত্রী বাংলাদেশ Gônoprojatontri Bangladesh) jẹ́ orile-ede kan ní Guusu Asia. Ó ní bode mo India ní gbogbo àwọn ẹgbẹ rẹ àyàfi fún Bodè kékeré mo Burma (Myanmar) ní gúúsù-ìlàòrùn àti mo Ebado Bengal ní gúúsù. Lápapọ̀ ko ìpínlè West Bengal ní India, ó jẹ́ agbègbè eya-ede Bengal. Orúkọ Bangladesh túmọ̀sí "Orílè-èdè ile Bengal" ní èdè ibuise Bengal.
Àwọn bodè Bangladesh lọ́wọ́ lọ́wọ́ lónì jẹ́ dídásílẹ̀ pẹ̀lú ipinya Bengal ati India ní 1947, nígbàtí agbègbè náà di egbe apailaorun orílè-èdè tuntun Pakistan. Sùgbọ́n, ó pín sọ́tọ̀ làti egobe apá ìwọòrùn pẹ̀lú 1,600 km (994 mi) ilẹ India. Nítorí ìdáwà lọtọ olóṣèlú afi Ede àti sisi olówó tó fa ìsòrí awọn Aráàlú sì Iwoorun Pakistan, tó fa ogun 😊 ilominira Ni 1971 afi ìdásílẹ̀ orílẹ-èdè Bangladesh. Léyìn ilominira orílẹ-èdè tuntun yìi konu iyàn, àjálù ẹ̀dá àti àìní togbale, àti wàhálà osuelu afi igbajoba ologun. Ìpàdé òṣèlú àti aráàlú Ni 1991 ku ìtòrò afi ìdàgbàsókè olówó wà.
Bangladesh ni orile-ede keje to lopo eniyan julo ati ikan ninu awon orile-ede to lopo eniyan kikijulo laye pelu osuwon aini giga. Sibesibe, GDP ti enikookan ti di emeji lati 1975, be sini osuwon aini ti re bi 20% lati ibere awon odun 1990. Bangladesh je ikan ninu awon orile-ede ti a npe ni okowo "Next Eleven". Dhaka, oluilu re, ati awon gbongan igboro ilu miran kopa ninu idagbasoke yi.[6]
Fun jeografi, orile-ede yi gba ile olora Delta Ganges-Brahmaputra be sini oun ni omoyale lododun ojo monsoon ati iji birikiti. Bangladesh ni ile yepe eti-odo to gunjulo laye ni ti Cox's Bazaar. Oselu re ni oseluaralu ile-asofin. Bangladesh je ikan ninu Ajoni awon Orile-ede, OIC, SAARC, BIMSTEC, ati D-8. Gege bi Banki Agbaye se sakiyesi ninu Oro nisoki Orile-ede re ni July 2005, Bangladesh ti ni ilosiwa gidi ni idagbasoke eniyan ni apa imookomooka, idogba ako/abo ni ile-eko ati iresile ipoju awon eniyan.[7] However, Bangladesh si nkoju awon isoro nla, ajakale iwaibaje awon oloselu ati osise ijoba, economic competition relative to the world, serious overpopulation, widespread poverty, and an increasing danger of hydrologic shocks brought on by ecological vulnerability to climate change.
Ìyàn
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]

Àwọn iseku asaolaju Ni agbègbè Bengal ló sẹyin de ẹgbẹ̀rún mẹ́rin ọdún,[8] nígbàtí ibẹ̀ jẹ́ tí tẹ̀dó lọ́wọ́ àwọn Dravidian, Tibeto-Burman, ati awon Austro-Asiatic. Orísun ọ̀rọ̀ Bangla" tàbí "Bengal" kò jẹ́ mímọ̀, bíótilẹ̀ jẹ́pé Wọ́n n'ígbàgbọ́ le ó wá láti Bang, ẹ̀yà tí ń sèdè Dravidian ti bùdó sì agbègbè yìí láàrin ọdún 1000 kJ.[9]
Àwọn Ìtọ́kasí
[àtúnṣe | àtúnṣe àmìọ̀rọ̀]- ↑ Constitution of Bangladesh Archived 2009-01-30 at the Wayback Machine., Part V, Chapter 1, Article 66.
- ↑ Department of Economic and Social Affairs Population Division (2009) (.PDF). World Population Prospects, Table A.1. 2008 revision. United Nations. http://www.un.org/esa/population/publications/wpp2008/wpp2008_text_tables.pdf. Retrieved 2009-03-12.
- 1 2 3 "Bangladesh". International Monetary Fund. Retrieved 2009-10-01.
- ↑ Bangladesh Bank, Annual Report 2008-09.
- ↑ "Human Development Report 2009. Human development index trends: Table G" (PDF). The United Nations. Retrieved 2009-10-05.
- ↑ "Sandeep Mahajan, "Bangladesh: Strategy for Sustained Growth", Poverty Reduction and Economic Management Network, World Bank (July 26, 2007)". Archived from the original on February 29, 2016. Retrieved April 20, 2010.
- ↑ Bangladesh – Country Brief Archived 2007-09-15 at the Wayback Machine., World Bank, July 2005
- ↑ Bharadwaj, G (2003). "The Ancient Period". In Majumdar, RC. History of Bengal. B.R. Publishing Corp.
- ↑ James Heitzman and Robert L. Worden, ed (1989). "Early History, 1000 B.C.-A.D. 1202". Bangladesh: A country study. Library of Congress. ISBN 8290584083. OCLC 15653912. http://memory.loc.gov/frd/cs/bdtoc.html.